Bygg Sveriges energimix

Varje kraftslag kräver råvaror, och de flesta kommer från andra länder. Se vad din mix kostar att bygga, vilka material den kräver och vilka länder den gör Sverige beroende av, med källa på varje siffra.

Siffrorna gäller Sverige 2025, 166 TWh per år. Byt scenario ovan, eller fördela produktionen själv i Energimix. Varje kort leder till sin fördjupning.

Byggkostnad från nytt 1 346 mdr kr fördelat på Sveriges invånare: 127 tkr var Energimix
Störst beroende utanför Sverige Kina 82,5 mdr kr · 6,1 % av investeringen Karta
Stannar i Sverige 6,4 % 86,4 mdr kr av investeringen Karta
Koldioxid per kWh 25 g/kWh 4,23 Mton per år, hela livscykeln Koldioxid
Dödsfall per år 145 olyckor och luftföroreningar, globala genomsnitt. 61 % kommer från vattenkraft. Dödsfall

Energimix

Välj år och fördela produktionen mellan kraftslagen. Hela sidan räknas om efter din mix. De färdiga scenarierna finns högst upp på sidan.

Sverige 2025. Faktisk produktion 2025 enligt Energimyndighetens preliminära statistik. Total produktion: 166 TWh . Fördelning:

Elbehovet följer de källbelagda punkterna 2025 och 2045. Reglagen normaliseras alltid till 100 %, och ett låst kraftslag håller sin andel. Varje prick är en procent av produktionen.

Elbehov år 2025 166 TWh

166 TWh är faktisk produktion 2025. 300 TWh är riksdagens planeringsmål för 2045. Åren däremellan är rak interpolation, och kurvan slutar 2045 eftersom ingen källa sträcker sig längre.

Egen nivå i stället TWh

Vattenkraft 41 % 68,6 TWh

Kärnkraft, stor reaktor 27 % 44,8 TWh

Kärnkraft, SMR 0 % 0 TWh

Vindkraft, land 23 % 37,9 TWh

Vindkraft, hav <1 % 0,5 TWh

Solkraft, park 2 % 3 TWh

Biokraftvärme 7 % 11,6 TWh

Total investering 1 346 mdr kr

Byggkostnad för 1 TWh om året 8,1 mdr kr

Kraftslag	TWh/år	Anläggningar	Investering	För 1 TWh om året
Vattenkraft à 450 GWh	68,6 TWh	153	490 mdr kr	7,1 mdr kr
Kärnkraft, stor reaktor à 12 500 GWh	44,8 TWh	4	600 mdr kr	13,4 mdr kr
Vindkraft, land à 20 GWh	37,9 TWh	1 897	142 mdr kr	3,8 mdr kr
Vindkraft, hav à 65 GWh	0,5 TWh	8	3,9 mdr kr	7,7 mdr kr
Solkraft, park à 1 GWh	3 TWh	3 000	21,9 mdr kr	7,3 mdr kr
Biokraftvärme à 750 GWh	11,6 TWh	16	88 mdr kr	7,6 mdr kr
Summa	166 TWh	5 078	1 346 mdr kr	8,1 mdr kr

Investeringskostnad för att bygga hela produktionen från nytt. Underhåll och utbyten över tid finns under Livscykel. Antal anläggningar avrundas uppåt.

Karta

Kina tar emot mest av pengarna i det här steget: 82,5 mdr kr, 6,1 % av mixens investering, före Tyskland på 38,9 mdr kr. 6,4 % stannar i Sverige. Tillverkning är där den färdiga komponenten byggs ihop.

Var pengarna hamnar när Sverige bygger el. Välj kraftslag och steg i leveranskedjan, så följer linjerna de 10 största mottagarländerna.

Använd svensk importstatistik där den finns (stål, aluminium)

Stål och aluminium följer svensk importstatistik. Resten fördelas efter hur stor del av världsproduktionen varje land står för i det steg du valt.

100 %

Så använder du kartan

Välj ett land för att se namn, belopp och material. Med mus räcker det att peka. Namn visar alla länder samtidigt. Nyp för att zooma, eller håll ctrl nedtryckt och skrolla. När kartan är inzoomad går den att dra, med ett finger, två fingrar eller musen. Med tangentbord: piltangenter flyttar, plus och minus zoomar, noll återställer.

Övriga och ospecificerat 146 mdr kr 10,8 %
Sverige 86,4 mdr kr 6,4 %

Kina · tillverkning

82,5 mdr kr, 6,1 % av mixens totala investering. Material bakom beroendet:

Vattenturbiner och generatorer	33,8 mdr kr	46 % av världen
Kraftelektronik, generatorer och transformatorer	17 mdr kr	28 % av världen
Bladkompositer (glasfiber, epoxi)	11,4 mdr kr	78 % av världen
Storsmide (reaktortank, ånggeneratorer)	7 mdr kr	39 % av världen
Solcellsmoduler (wafers, celler, moduler)	4,7 mdr kr	80 % av världen
Stål (konstruktion, torn, armering)	3,3 mdr kr	4,1 % av svenska inköp
Jordartsmetaller (Nd, Pr, Dy, Tb) i permanentmagneter	1,4 mdr kr	94 % av världen
Nickel (rostfritt, legeringar)	1,2 mdr kr	30 % av världen
Polykisel (solceller)	1,1 mdr kr	80 % av världen
Kolfiber (bladbalkar)	791 Mkr	26 % av världen
Zink (galvanisering)	612 Mkr	33 % av världen
Silver (solcellsmetallisering)	68,3 Mkr	13 % av världen
Koppar	19,5 Mkr	0,2 % av svenska inköp
Flusspat (fluorvätesyra till urankonvertering)	11,2 Mkr	62 % av världen
Zirkonium (bränslekapsling)	4,9 Mkr	20,5 % av världen
Mangan (stållegering)	1,7 Mkr	4 % av världen

Välj ett annat land på kartan eller i listan för att byta.

Kraftslagen sida vid sida

Samma sju kraftslag på samma rad. Allt räknas per producerad energi, så en vindkraftpark och ett kärnkraftverk går att jämföra trots olika storlek. Bäst i varje kolumn är markerat. Sortera genom att välja en kolumn.

Kraftslag						Största beroende land, tillverkningssteget
Vattenkraft	7,1 mdr kr	11 g/kWh	1,3	82 år	28 %	Kina 21 %
Kärnkraft, stor reaktor	12 mdr kr	5,3 g/kWh	0,03	60 år	12 %	Kina 16 %
Kärnkraft, SMR	8,8 mdr kr	8,4 g/kWh	0,03	60 år	12 %	Kina 16 %
Vindkraft, land	3,8 mdr kr	12 g/kWh	0,04	20 år	18 %	Kina 29 %
Vindkraft, hav	7,4 mdr kr	13 g/kWh	0,04	25 år	17 %	Kina 28 %
Solkraft, park	7,3 mdr kr	37 g/kWh	0,02	30 år	8 %	Kina 48 %
Biokraftvärme	7,3 mdr kr	230 g/kWh*	4,6	42 år	9 %	Tyskland 8 %

Byggkostnaden är investeringen för en anläggning delad med dess årsproduktion. Materialandelen gäller tillverkningssteget och följer reglagen för svenska inköp, permanentmagneter och utvinning i Sverige. * Koldioxid från en annan källa än de övriga, se avsnittet Koldioxid. Kraftslagens kort längre ner har hela underlaget.

Livscykel

Byggkostnaden betalas en gång. På sextio år byts en vindpark ut tre gånger medan en vattenkraftstation inte behöver bytas alls, vilket byggkostnaden inte visar.

Vägen dit

Mixen ovan är en ögonblicksbild av år 2025. Här är vägen fram till den, med start i den anläggningspark Sverige faktiskt har i dag. Elbehovet följer de källbelagda hållpunkterna, och utbyggnaden antas ske jämnt fördelat över åren — ingen har publicerat en byggordning för det svenska systemet, så en rak linje är platshållaren.

Målår

Mixen är satt till 2025, alltså dagens anläggningspark, och då finns ingen väg att gå. Elbehovet väntas växa till 300 TWh år 2045. Välj ett målår ovan så räknas utbyggnaden fram här: hur mycket som måste påbörjas, när det senast kan börja byggas och vad det gör med utsläppen per kWh.

Att hålla den igång

När parken väl står kostar den underhåll, bränsle och de utbyten som krävs när en anläggning nått sin tekniska livslängd. Mixen är dimensionerad för elbehovet år 2025 och antas sedan hållas på den nivån.

Livscykelkostnad, 40 år 1 237 mdr kr

Per år (snitt) 30,9 mdr kr

Varav utbyten 310 mdr kr

Årligt underhåll och bränsle Utbyte av anläggning

Vatten inget utbyte
Kärnkraft inget utbyte
Vind land 2 utbyten
Vind hav 1 utbyte
Sol 1 utbyte
Bio inget utbyte
nu 40 år

Kraftslag	Teknisk livslängd	Underhåll	Bränsle	Utbyten	Totalt
Vattenkraft	82 år	411 mdr kr	–	–	411 mdr kr
Kärnkraft, stor reaktor	60 år	197 mdr kr	96 mdr kr	–	293 mdr kr
Vindkraft, land	20 år	152 mdr kr	–	285 mdr kr	436 mdr kr
Vindkraft, hav	25 år	4 mdr kr	–	3,9 mdr kr	7,9 mdr kr
Solkraft, park	30 år	10,8 mdr kr	–	21,9 mdr kr	32,7 mdr kr
Biokraftvärme	42 år	55,7 mdr kr	–	–	55,7 mdr kr
Summa		831 mdr kr	96 mdr kr	310 mdr kr	1 237 mdr kr

Om modellen bakom livscykeln

Beloppen är i dagens penningvärde, utan ränta, inflation eller prisutveckling. Det är samma behandling som byggkostnaden får i övrigt på sidan. En anläggning som byggs i dag och håller i L år byts ut vid år L, 2L och så vidare. Ett utbyte som infaller exakt på sista året räknas med, eftersom mixen annars inte står kvar när horisonten är slut. Utbytet prissätts till dagens byggkostnad, alltså utan antagande om att tekniken blir vare sig billigare eller dyrare.

Utbytena styrs av teknisk livslängd, inte ekonomisk. Energiforsks tabeller anger den ekonomiska, alltså avskrivningstiden, och den säger när en anläggning är betald, inte när den slutar fungera. Skillnaden går åt båda hållen: biokraftvärme skrivs av på 25 år men håller 40–45, medan vattenkraft skrivs av på 60 år och håller 75–90. Att byta ut på avskrivningstiden hade rivit anläggningar som fortfarande fungerar.

Underhållet är hämtat ur Energiforsk och anges i kronor per producerad MWh, exklusive bränsle. Bränsle räknas bara där det finns en källa, alltså för kärnkraft. Biobränsle till kraftvärme saknas fortfarande: Energiforsk redovisar det bland de rörliga kostnaderna, men den posten köper både el och värme och krediteras med en värmeintäkt, så den kan inte läggas rakt på elproduktionen. Biokraftvärmens driftkostnad här är därför för låg. Nätavgifter, skatter, avfallshantering och rivning ingår inte.

Koldioxid

Mixen släpper ut 25 g/kWh över hela livscykeln, alltså 4,23 Mton koldioxidekvivalenter per år. 63 % av det kommer från biokraftvärme.

Räknat från att bryta och förädla materialen, frakta dem, bygga anläggningen, driva den och till sist skrota den. Metan och lustgas ingår.

Utsläpp per kWh i mixen 25 g/kWh

Utsläpp per år i mixen 4,23 Mton koldioxidekvivalenter

Vattenkraft 11 g/kWh · 734 kton per år
Kärnkraft, stor reaktor 5,3 g/kWh · 237 kton per år
Vindkraft, land 12 g/kWh · 470 kton per år
Vindkraft, hav 13 g/kWh · 7 kton per år
Solkraft, park 37 g/kWh · 110 kton per år
Biokraftvärme 230 g/kWh · 2,67 Mton per år

Randiga staplar kommer från en annan källa än de övriga och går inte att jämföra rakt av. Det gäller Biokraftvärme, se metodrutan nedan.

Var utsläppen uppstår

Summan döljer det mest intressanta. Samma tre kraftslag bär sin koldioxid på tre olika ställen: kärnkraften i bränslet, vattenkraften och vindkraften i bygget. Talen nedan kommer från Vattenfalls svenska miljödeklarationer och hör till deklarationernas egna totaler, som ligger under de europeiska siffrorna ovan.

Vattenkraft 5,2 g/kWh
Kärnkraft, stor reaktor 2,5 g/kWh
Vindkraft, hav 11 g/kWh

Bränslekedja Drift Bygge

Om metoden och osäkerheten bakom koldioxiden

Sex av sju kraftslag kommer från UNECE , region EU28, vid kraftverksgrind och utan distribution. Att hålla sig till en källa är avsiktligt: talen ska gå att jämföra med varandra, och blandar man metoder blir en del av skillnaden mellan kraftslagen bara bokföring.

Biokraftvärmen är undantaget, eftersom UNECE inte täcker den. Den siffran kommer från IPCC och är inte jämförbar med de övriga: den avser energigrödor och skörderester i stället för svensk skogsflis, den är inte fördelad mellan el och värme, och den biogena koldioxiden vid skorstenen hålls utanför enligt gängse konvention. Forskningen om kolskuld mäter temperatureffekt över tid och går inte att skriva om till ett tal per kWh. För grot och biprodukter, som är det svenska bränslet, anges återbetalningstider från omedelbar nytta mot kol till ungefär tio till tjugo år mot naturgas.

Måtten på den här sidan delar inte metod. Dödsfallen är epidemiologiska skattningar medan koldioxiden är process-LCA, framtagen andra år och med annan systemgräns. De ska läsas var för sig och inte vägas ihop.

Inget är diskonterat: ett ton vid bygget väger lika mycket som ett ton om fyrtio år, precis som byggkostnaden behandlas i övrigt.

Dödsfall

Mixen kostar 145 liv per år räknat på globala genomsnitt för olyckor och luftföroreningar. 61 % kommer från vattenkraft.

Dödsfall per MWh i mixen 8,7 × 10⁻⁷ = 0,87 per TWh

Dödsfall per år i mixen 145

Räkna vattenkraft utan dammbrottet i Banqiao 1975

Varje prick är 2,2 dödsfall per år. Kraftslag som inte når en hel prick ritas som en ring. Siffran till höger gäller ändå.

Vattenkraft 89,2 per år · 1,3 per TWh
Kärnkraft, stor reaktor 1,3 per år · 0,03 per TWh
Vindkraft, land 1,5 per år · 0,04 per TWh
Vindkraft, hav 0,02 per år · 0,04 per TWh
Solkraft, park 0,06 per år · 0,02 per TWh
Biokraftvärme 53,3 per år · 4,6 per TWh

Om metoden och osäkerheten bakom dödsfallen

Metodik: Our World in Data sammanställer dödsfall per TWh från olyckor och luftföroreningar, baserat på Markandya & Wilkinson (2007) för luftföroreningar i Europa och Sovacool m.fl. (2016) för olyckor 1990–2013. Siffrorna är globala genomsnitt och säger inget om enskilda svenska anläggningar.

Vattenkraftens 1,3 per TWh domineras helt av ett enda tillfälle, dammbrottet i Banqiao i Kina 1975. Utan det anger samma källa 0,04. Sverige har enligt Svenska kraftnät haft två omkomna i dammhaverier, vid Stornorrfors 1971 och Sysslebäck 1973. Att stryka Banqiao vore ändå inte samma sak som att säga att risken är noll: svenska dammar placeras i dammsäkerhetsklass just efter vad ett haveri skulle kunna kosta i människoliv, och myndigheten pekar ut sekundärhaverier nedströms som en reell risk. Kärnkraftens siffra rymmer på samma sätt Tjernobyl och Fukushima, så reglaget ovan tar bort den ena katastrofen men inte den andra.

Biokraftvärmens siffra avser äldre europeiska anläggningar och luftföroreningar. Moderna svenska verk med rökgasrening ligger sannolikt lägre, men någon svensk eller nordisk siffra har vi inte hittat. Se docs/open-questions.md.

Anläggningar

Ett kort per kraftslag med effekt, årsproduktion, pris och de material investeringen går till.

Materialandelarna är uppskattningar av hur stor del av anläggningskostnaden varje material står för. Resten är arbete, mark, projektering och marginal.

Räkna med permanentmagneter i landbaserad vindkraft

Vattenkraft

100 MW 450 GWh per år 3,2 mdr kr per anläggning 32 Mkr per MW effekt

Ny storskalig station, 100 MW (referens: nya aggregat i Harsprånget och Messaure)

Effekt: 100 MW
Årsproduktion: 450 GWh/år
Pris per anläggning: 3,2 mdr kr
Pris per MW effekt: 32 Mkr
Byggkostnad för 1 TWh om året: 7,1 mdr kr
Livslängd: 60 år
Koldioxid per kWh: 11 g/kWh (varav 4,9 g/kWh bygge, svensk deklaration)
Dödsfall per TWh: 1,3 dödsfall/TWh (0,04 dödsfall/TWh exkl. Banqiao 1975)

Vad investeringen består av

Bulk 21 % Komponent 15 % Elektronik 6 % Övriga material 1 % Övrigt, ej material 57 %

Material	Andel	Största leverantörsländer	Sverige
Vattenturbiner och generatorer · komponent	15 %	tillverkning: Kina 46 %, Tyskland 22 %, Frankrike 17 %	förädlas i Sverige
Betong och cement · bulk	12 %	tillverkning: Sverige 76 %, Lettland 15 %, Litauen 2,7 %	utvinns i Sverige
Stål (konstruktion, torn, armering) · bulk	8 %	tillverkning, svenska inköp: Sverige 25 %, Tyskland 12,8 %, Finland 10 %	utvinns i Sverige
Kraftelektronik, generatorer och transformatorer · elektronik	6 %	tillverkning: Kina 28 %, Tyskland 9,5 %, USA 6 %	förädlas i Sverige
Koppar · bulk	1 %	förädling, svenska inköp: Sverige 69 %, Chile 6,7 %, Tyskland 5,4 %	utvinns i Sverige

Kärnkraft, stor reaktor

1 600 MW 12 500 GWh per år 150 mdr kr per anläggning 93,8 Mkr per MW effekt

EPR 1 600 MW (Olkiluoto 3, Flamanville 3, Hinkley Point C)

Effekt: 1 600 MW
Årsproduktion: 12 500 GWh/år
Pris per anläggning: 150 mdr kr
Pris per MW effekt: 93,8 Mkr
Byggkostnad för 1 TWh om året: 12 mdr kr
Livslängd: 60 år
Koldioxid per kWh: 5,3 g/kWh (varav 0,5 g/kWh bygge, svensk deklaration)
Dödsfall per TWh: 0,03 dödsfall/TWh
Bränsle per år (drift): 600 Mkr per år

Uran importeras; bränslet kan tillverkas i Västerås.

Vad investeringen består av

Bränsle 4 % Komponent 3 % Elektronik 3 % Kritisk råvara 0,1 % Övriga material 3,1 % Övrigt, ej material 86,8 %

Material	Andel	Största leverantörsländer	Sverige
Uran (första härdladdning) · bränsle	4 %	tillverkning: USA 25 %, Ryssland 19 %, Frankrike 9 %	finns i Sverige, utvinns inte
Storsmide (reaktortank, ånggeneratorer) · komponent	3 %	tillverkning: Kina 39 %, Japan 23 %, Sydkorea 10 %	finns inte i Sverige
Kraftelektronik, generatorer och transformatorer · elektronik	3 %	tillverkning: Kina 28 %, Tyskland 9,5 %, USA 6 %	förädlas i Sverige
Stål (konstruktion, torn, armering) · bulk · 60 000 kg/MW	1,8 %	tillverkning, svenska inköp: Sverige 25 %, Tyskland 12,8 %, Finland 10 %	utvinns i Sverige
Betong och cement · bulk · 600 000 kg/MW	1,1 %	tillverkning: Sverige 76 %, Lettland 15 %, Litauen 2,7 %	utvinns i Sverige

Kärnkraft, SMR

470 MW 4 000 GWh per år 35 mdr kr per anläggning 74,5 Mkr per MW effekt

Rolls-Royce SMR 470 MW (vald av Videberg Kraft juni 2026, 3 × 470 MW ≈ 12 TWh/år)

Effekt: 470 MW
Årsproduktion: 4 000 GWh/år
Pris per anläggning: 35 mdr kr
Pris per MW effekt: 74,5 Mkr
Byggkostnad för 1 TWh om året: 8,8 mdr kr
Livslängd: 60 år
Koldioxid per kWh: 8,4 g/kWh
Dödsfall per TWh: 0,03 dödsfall/TWh
Bränsle per år (drift): 190 Mkr per år

Uran importeras; bränslet kan tillverkas i Västerås.

Vad investeringen består av

Bränsle 4 % Komponent 3 % Elektronik 3 % Kritisk råvara 0,1 % Övriga material 3,1 % Övrigt, ej material 86,8 %

Material	Andel	Största leverantörsländer	Sverige
Uran (första härdladdning) · bränsle	4 %	tillverkning: USA 25 %, Ryssland 19 %, Frankrike 9 %	finns i Sverige, utvinns inte
Storsmide (reaktortank, ånggeneratorer) · komponent	3 %	tillverkning: Kina 39 %, Japan 23 %, Sydkorea 10 %	finns inte i Sverige
Kraftelektronik, generatorer och transformatorer · elektronik	3 %	tillverkning: Kina 28 %, Tyskland 9,5 %, USA 6 %	förädlas i Sverige
Stål (konstruktion, torn, armering) · bulk · 60 000 kg/MW	1,8 %	tillverkning, svenska inköp: Sverige 25 %, Tyskland 12,8 %, Finland 10 %	utvinns i Sverige
Betong och cement · bulk · 600 000 kg/MW	1,1 %	tillverkning: Sverige 76 %, Lettland 15 %, Litauen 2,7 %	utvinns i Sverige

Vindkraft, land

6,2 MW 20 GWh per år 75 Mkr per anläggning 12,1 Mkr per MW effekt

Vestas V162-6.2 MW (medelvarvig permanentmagnetgenerator)

Effekt: 6,2 MW
Årsproduktion: 20 GWh/år
Pris per anläggning: 75 Mkr
Pris per MW effekt: 12,1 Mkr
Byggkostnad för 1 TWh om året: 3,8 mdr kr
Livslängd: 27 år
Koldioxid per kWh: 12 g/kWh
Dödsfall per TWh: 0,04 dödsfall/TWh

Vad investeringen består av

Bulk 19,8 % Komposit 12,6 % Elektronik 6 % Kritisk råvara 1 % Övriga material 2,4 % Övrigt, ej material 58,2 %

Material	Andel	Största leverantörsländer	Sverige
Stål (konstruktion, torn, armering) · bulk · 120 000 kg/MW	15 %	tillverkning, svenska inköp: Sverige 25 %, Tyskland 12,8 %, Finland 10 %	utvinns i Sverige
Bladkompositer (glasfiber, epoxi) · komposit	10 %	tillverkning: Kina 78 %, Indien 11 %, Spanien 1,8 %	finns inte i Sverige
Kraftelektronik, generatorer och transformatorer · elektronik	6 %	tillverkning: Kina 28 %, Tyskland 9,5 %, USA 6 %	förädlas i Sverige
Betong och cement · bulk · 400 000 kg/MW	4 %	tillverkning: Sverige 76 %, Lettland 15 %, Litauen 2,7 %	utvinns i Sverige
Kolfiber (bladbalkar) · komposit	2,1 %	tillverkning: Kina 26 %, USA 22 %, Japan 17 %	finns inte i Sverige

Vindkraft, hav

15 MW 65 GWh per år 482 Mkr per anläggning 32,1 Mkr per MW effekt

Siemens Gamesa SG 14-236 DD, 15 MW (direktdriven)

Effekt: 15 MW
Årsproduktion: 65 GWh/år
Pris per anläggning: 482 Mkr
Pris per MW effekt: 32,1 Mkr
Byggkostnad för 1 TWh om året: 7,4 mdr kr
Livslängd: 30 år
Koldioxid per kWh: 13 g/kWh (varav 9,8 g/kWh bygge, svensk deklaration)
Dödsfall per TWh: 0,04 dödsfall/TWh

Vad investeringen består av

Bulk 24,3 % Komposit 11,6 % Elektronik 8,2 % Kritisk råvara 1,5 % Övriga material 1,6 % Övrigt, ej material 52,8 %

Material	Andel	Största leverantörsländer	Sverige
Stål (konstruktion, torn, armering) · bulk · 218 000 kg/MW	20,3 %	tillverkning, svenska inköp: Sverige 25 %, Tyskland 12,8 %, Finland 10 %	utvinns i Sverige
Bladkompositer (glasfiber, epoxi) · komposit	9,8 %	tillverkning: Kina 78 %, Indien 11 %, Spanien 1,8 %	finns inte i Sverige
Kraftelektronik, generatorer och transformatorer · elektronik	8,2 %	tillverkning: Kina 28 %, Tyskland 9,5 %, USA 6 %	förädlas i Sverige
Koppar · bulk · 8 000 kg/MW	3,4 %	förädling, svenska inköp: Sverige 69 %, Chile 6,7 %, Tyskland 5,4 %	utvinns i Sverige
Jordartsmetaller (Nd, Pr, Dy, Tb) i permanentmagneter · kritisk råvara · 650 kg magnet/MW	1,5 %	tillverkning: Kina 94 %, Japan 4 %, Tyskland 1 %	finns i Sverige, utvinns inte

Solkraft, park

1 MW 1 GWh per år 7,3 Mkr per anläggning 7,3 Mkr per MW effekt

Markmonterad solcellspark, 1 MW

Effekt: 1 MW
Årsproduktion: 1 GWh/år
Pris per anläggning: 7,3 Mkr
Pris per MW effekt: 7,3 Mkr
Byggkostnad för 1 TWh om året: 7,3 mdr kr
Livslängd: 33 år
Koldioxid per kWh: 37 g/kWh
Dödsfall per TWh: 0,02 dödsfall/TWh

Vad investeringen består av

Komponent 27 % Elektronik 21,4 % Bulk 13,7 % Övriga material 1,6 % Övrigt, ej material 36,3 %

Material	Andel	Största leverantörsländer	Sverige
Solcellsmoduler (wafers, celler, moduler) · komponent	27 %	tillverkning: Kina 80 %, Vietnam 5 %, Malaysia 4 %	finns inte i Sverige
Kraftelektronik, generatorer och transformatorer · elektronik	13 %	tillverkning: Kina 28 %, Tyskland 9,5 %, USA 6 %	förädlas i Sverige
Stål (konstruktion, torn, armering) · bulk	11 %	tillverkning, svenska inköp: Sverige 25 %, Tyskland 12,8 %, Finland 10 %	utvinns i Sverige
Polykisel (solceller) · elektronik	6 %	förädling: Kina 80 %, Tyskland 9 %, USA 4 %	finns inte i Sverige
Koppar · bulk · 2 800 kg/MW	2,7 %	förädling, svenska inköp: Sverige 69 %, Chile 6,7 %, Tyskland 5,4 %	utvinns i Sverige

Biokraftvärme

130 MW 750 GWh per år 5,5 mdr kr per anläggning 42,3 Mkr per MW effekt

Värtaverket KVV8, Stockholm (130 MW el, 215 MW fjärrvärme)

Effekt: 130 MW el
Årsproduktion: 750 GWh el/år
Pris per anläggning: 5,5 mdr kr
Pris per MW effekt: 42,3 Mkr
Byggkostnad för 1 TWh om året: 7,3 mdr kr
Livslängd: 25 år
Koldioxid per kWh: 230 g/kWh
Dödsfall per TWh: 4,6 dödsfall/TWh

Bränslet (grot, flis, bark) är till 100 % inhemskt.

Vad investeringen består av

Komponent 60 % Bulk 14 % Elektronik 2 % Övriga material 1 % Övrigt, ej material 23 %

Material	Andel	Största leverantörsländer	Sverige
Panna och ångturbin (biokraftvärme) · komponent	60 %	tillverkning: Tyskland 8,4 %, Tjeckien 3,4 %, Finland 2,1 %	förädlas i Sverige
Stål (konstruktion, torn, armering) · bulk	8 %	tillverkning, svenska inköp: Sverige 25 %, Tyskland 12,8 %, Finland 10 %	utvinns i Sverige
Betong och cement · bulk	5 %	tillverkning: Sverige 76 %, Lettland 15 %, Litauen 2,7 %	utvinns i Sverige
Kraftelektronik, generatorer och transformatorer · elektronik	2 %	tillverkning: Kina 28 %, Tyskland 9,5 %, USA 6 %	förädlas i Sverige
Koppar · bulk	1 %	förädling, svenska inköp: Sverige 69 %, Chile 6,7 %, Tyskland 5,4 %	utvinns i Sverige

Material som finns i Sverige men inte utvinns

Om Sverige utvann det som ligger i marken skulle importberoendet i brytningssteget minska med 29,6 mdr kr, 8 % av 373 mdr kr. Förädling och tillverkning påverkas inte.

Om Sverige utvann det som finns

Materialen nedan kostar tillsammans 29,6 mdr kr i mixen. Reglaget flyttar brytningsstegets andelar till Sverige överallt på sidan, så att kartan och nyckeltalen visar samma scenario.

Material	Fyndighet	Ägare	Status	I mixen	Av importberoendet
Uran (första härdladdning) 307 717 tU (mineraltillgång)	Häggån, Bergs kommun	Aura Energy (Vanadis Battery Metals)	Förbudet mot uranutvinning hävt 2026-01-01; uran koncessionsmineral	24 mdr kr	6,4 %
Uran (första härdladdning) 307 717 tU (mineraltillgång)	Viken, Oviken	District Metals	Undersökningstillstånd; en av världens största uranfyndigheter i alunskiffer enligt bolaget	24 mdr kr	6,4 %
Nickel (rostfritt, legeringar) 600 000 000 ton malm vid 0,18 % Ni	Rönnbäcken, Storuman	Bluelake Mineral	Bearbetningskoncessioner beviljade; ansökan om CRMA-status; Europas största outvecklade nickelfyndighet	4,1 mdr kr	1,1 %
Jordartsmetaller (Nd, Pr, Dy, Tb) i permanentmagneter 2 200 000 ton REO in situ	Per Geijer, Kiruna	LKAB	CRMA strategiskt projekt 2025; produktion tidigast 2030-talet	1,5 mdr kr	0,4 %
	Norra Kärr, Gränna	Leading Edge Materials	Bearbetningskoncession beviljad juni 2026; tunga REE, ej CRMA-status i första omgången	1,5 mdr kr	0,4 %
Zirkonium (bränslekapsling)	Norra Kärr (eudialyt, biprodukt)	Leading Edge Materials	Bearbetningskoncession beviljad juni 2026	24 Mkr	0 %
Flusspat (fluorvätesyra till urankonvertering) 27 800 000 ton malm vid 10,2 % CaF2	Storuman	Tertiary Minerals	Bearbetningskoncession avslagen av Bergsstaten, överklagad till regeringen	18 Mkr	0 %

Källor

Varje siffra på sajten har en upphöjd källmarkör. Alla 142 källor finns i nummerordning på källförteckningen, med varje figur som använder dem. Beräkningsmodellen och alla antaganden beskrivs på metodsidan.

Ansvarsfriskrivning

Kraftatlas är en förenklad modell. Materialandelar är uppskattningar med angivna intervall, och underhållet i livscykeln är uppskattat per kraftslag utan primärkälla. Landandelar bygger på världens samlade produktion, inte på verkliga svenska inköp. Dödsfallssiffrorna är globala historiska genomsnitt. Under datainsamlingen gick källdokumenten inte att hämta direkt. Värden som bekräftats i utdrag ur källan märks "rapporterat", övriga "uppskattning". Hittar du fel får du gärna rätta dem via projektets kodförråd.